Idag vaknade jag upp som den största tyckasyndomsigsjälv-personen i världshistorien. Shiiiiit va sjuk jag var (är) :P Gick upp tjugo över sju för att jag inte kunde andas och svälja. Huvudet höll på att sprängas och huden gjorde så där ont så man inte kan nudda sig själv. Tog täcket och la mig i soffan och kollade tv hela morgonen tills J vaknade och fick ta hand om mig. Han fixade kaffe och gav mig kärlek och tyckte synd om mig :)
När J åkte till sin syster försökte jag ta mig samman och gå ut på en promenad för att inte få liggsår haha. Kom mig ner till havet (ca 300 meter) innan jag fick vända pga av överansträngning.
Mysigt med höst ute iaf :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar